Rusch-morgon!

Idag försov jag mig! Jag har legat rejält förkyld i några dagar och verkligen känt mig krasslig, jag var så trött och råkade stänga av klockan fel. Den ringde inte igen som den brukar... och jag sov så skönt.
Christopher stack in huvudet i sovrummet och viskade
-Mamma.
Jag vaknade till och såg att han redan hade klätt sig.
-Bra Christopher att du har klätt dig, du kan väl börja ta fram frukosten, mamma kommer snart. Jag hade god lust att somna om men fick en känsla av att klockan var rätt mycket. I köket såg jag att klockan redan var halv åtta! Han brukar gå ut fem i halv. Blodet rusade upp i huvudet och jag tittade ut genom köksfönstret. Taxin stod förståss redan här!
-Christopher, gå och borsta tänderna, jag gör ordning några mackor!
Han traskade iväg till toaletten och jag snurrade runt i kylskåpet efter smör och pålägg. Ner med grejerna i en plastpåse och fort på med skor och jacka. Vi hann, taxichauffören ringde när Christopher var på väg ner för trappan. Jag hann aldrig svara för han la på när han såg Christopher komma. Hu, vilken rusch, jag tror vi klarade det på fem-sex minuter, från sovande! Jag vet inte vad det var som fick Christopher upp ur sängen och färdigklädd, bra var det i alla fall! Jag hoppas att han fick i sig frukosten...